Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Att publicera forskningsresultat

Att publicera forskningsresultat

Att publicera sina resultat är en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet. Genom att publicera sprider man sina resultat till det övriga vetenskapssamhället och till allmänheten. Därigenom ges möjlighet för andra med kunskaper på området att konfirmera resultat eller peka ut möjliga misstag/felaktigheter. Dessutom innebär en sådan öppenhet att en värdemässig diskussion kring vetenskapens metoder och konsekvenser kan föras. I FN:s allmänna förklaring om universella mänskliga rättigheter sägs dessutom att var och en "har rätt att fritt ... få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner", något den vetenskapliga publiceringen bidrar till.

Open access

Som grund för publikationsetiken har ofta CUDOS-normerna legat som hävdar att det inte finns någon äganderätt till kunskap. Detta bör inte tolkas som ett förnekande av att upphovsrätten är applicerbar på vetenskapliga publikationer, utan som uttryck för ett ideal som innebär att kunskap bör komma hela mänskligheten till del. En brännande fråga är huruvida denna öppenhet kan bevaras i ett klimat präglat av allt hårdare ekonomisk konkurrens. Skall företag som sponsrar forskning kunna hindra eller fördröja publiceringen av resultat? Bör resultat kunna spridas fritt eller skall marknadsekonomiska spelregler gälla? European Science Foundation har i policy briefing nr 21, "Open Access", diskuterat den senare frågan. De har även en policy vad gäller vetenskaplig kommunikation och en om open access inom biomedicinen. Ett sentida initiativ är Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlindeklarationen har blivit undertecknad av Sveriges universitets- och högskoleförbund och av Vetenskapsrådet. VR har från och med 2010 ett krav på Open Access-publicering i sina utlysningar.

Nu har också både amerikanska federala anslagsgivare (Sektion 801 av Food and Drug Administration Amendments Act of 2007) och European Research Council antagit riktlinjer som kräver open access, ERC skriver i sin Guideline att "all peer-reviewed publications from ERC-funded research projects" skall deponeras i "an appropriate repository where available . . . and subsequently made Open Access within 6 months of publication." Även inom EUs ramprogram finns för vissa delar krav på Open Access. De amerikanska reglerna gäller alla kliniska studier överhuvud i USA.

International Association of Scientific, Technical and Medical Publishers har även de utarbetat yttranden som stöder detta slags initiativ. Se även Washington D.C. Principles For Free Access to Science, Bethesda Statement on Open Access Publishing, Panton Principles och The PRISM Principles. Viktig är även OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding. För frågor kring ägande, copyright och patent, gå hit.

Pre- och post-publicering för att dela data

Inom vissa vetenskapsområden strävar många aktörer efter mer omfattande pre-publicering; att data görs tillgängliga redan innan den ofta tidsödande publiceringsprocessen inleds. Detta har framförallt gjorts gällande inom "community resource projects" och fått uttryck i de s.k. Bermudaprinciperna, liksom i slutsatserna från Toronto International Data Release Workshop.

En liknande idé återfinns i kravet på disposition av data i olika databaser efter publicering. Ett exempel på sådant är "International Mouse Strain Resource". Det finns en mängd positiva uttalanden om detta från tidskrifter som t.ex. Science och Heredity, och från nationella organisationer som amerikanska NAS och NIH och brittiska MRC. Exempelvis skall genetiska associations-data framtagna i forskning finansierad av NIH publiceras i dbGaP. I Amerika har NSF skapat databasen Dryad - en internationell samling av data från granskade artiklar från både grund- och tillämpad forskning inom biovetenskaperna. Se även "Sharing Data Report" från Wellcome Trust, "Sharing Clinical Trial Data in the Interest of Patients and Research" från European Forum for Good Clinical Practice och "Principles for Responsible Clinical Trial Data Sharing" från European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations, EFPIA.

En ordning för hur utlämnande bör gå till samtidigt som konfidentialiteten skyddas har föreslagits i artiklarna 'Preparing raw clinical data for publication: guidance for journal editors, authors, and peer reviewers' och 'Towards agreement on best practice for publishing raw clinical trial data'. Förslag finns även på en etisk kod för detta från tidskriften Trials ("Suggested code").

En forskare bör innan en studie undersöka om finansiärer, ens institution och tilltänkta tidskrifter har riktlinjer för delande av data, och i förekommande fall göra en plan för hur sådant delande skall gå till som också delges den forskningsetiska nämnden/kommittén. Även om inga sådana krav explicit finns bör en forskare överväga att publicera sina data, då det möjliggör kontroll av data och att sammanfoga datamängder, båda sakerna väsentliga för vetenskapens möjligheter att utvecklas.

Ledande riktlinjer

Internationellt finns två framstående riktlinjer. Council of Science Editors (CSE) har ett "white paper" som tar upp skilda publikationsetiska frågor. Som främsta internationella standard för publikationsetik gäller de s.k. Vancouver-reglerna för författarskap, eller som de egentligen heter: Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing and Publication of Scholarly Work in Medical Journals, utgivna av International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). ICMJE kräver numera att alla kliniska försök skall registreras innan den första patienten inkluderas - i annat fall skall studien inte publiceras.

1997 bildades en Committee on Publication Ethics i UK (COPE), vilkas Guidelines on good publication practice fått stor spridning även internationellt - över 7000 tidskrifter har anslutit sig till riktlinjerna (numera med beteckningen "Code of conduct"). Se även EASE. Också förlagen själva har börjat formulera etiska regler, först ut (?) var Blackwell med sina Best Practice Guidelines on Publication Ethics: a Publisher's Perspective. Ett annat exempel är Natures Editorial policies. Elsevier har ett Publishing Ethics Resource Kit (PERK). International Association of Scientific, Technical and Medical Publishers har publicerat Guidelines for quotation & other academic uses of excerpts.

Medicinska publikationer

Det kan vad gäller medicin tilläggas att Helsingforsdeklarationen säger att forskningsresultat från forskning som inte prövats av etisk kommitté inte bör accepteras för publicering. Alla studier på människor bör offentliggöras (se vidare joint positions från bl a The International Federation of Pharmaceutical Manufacturers & Associations). Så kräver EU att alla kliniska prövningar publiceras i en databas, se vidare Kommissionens riktlinjer för inlämning och offentliggörande av uppgifter om resultaten av kliniska prövningar.

Reporting guidelines har blivit allt vanligare. Några exempel: CONSORT-gruppen har utgivit ett Statement om Consolidated Standards of Reporting Trials tillsammans med olika extensions för skilda slags studier. Ett liknande initiativ utgör Standards for Reporting of Diagnostic Accuracy (STARD). Epidemiologer förväntas av många tidskrifter följa STROBE Statement. Det finns även riktlinjer för exempelvis kvalitativ forskning och Internetforskning. I höger spalt finns en sammanställning av detta slags riktlinjer.

Hur man redovisar intressekonflikter har International Committee of Medical Journal Editors redogjort för i riktlinjen Uniform Format for Disclosure of Competing Interests in ICMJE Journals. European Medical Writers Association har även utgivit Guidelines on the role of medical writers in developing peer-reviewed publications och Ghostwriting Guidelines. För redaktörer på medicinska området har the World Association of Medical Editors (WAME) utgivit ett antal Policy Statements. Dessutom finns det en Good Publication Practice guidelines for pharmaceutical companies och Guidelines for a Code of Ethics for Dental Publications.

Författarskap

En fråga som ofta diskuteras är kriterier på författarskap. Ett konsensus har länge funnits med innebörden att varje person som anges som författare skall kunna ta offentligt ansvar för publikationens innehåll. Det innebär att man skall kunna förklara varför och hur observationer gjorts, och hur slutsatserna följer ur data. I Vancouverreglerna sägs att följande kriterier avgör vem som rätteligen är en författare:

Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work; AND

Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND

Final approval of the version to be published; AND

Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

Frågan har dock ställts om kriterierna behöver förändras (se CSEs Authorship Task Force). För delat författarskap under en grupps namn har CSE en Recommendations for Group-Author Articles in Scientific Journals and Bibliometric Databases. Ett användbart dokument är COPEs How to handle authorship disputes:a guide for new researchers.

Svenska riktlinjer

Riktlinjer (numera inte aktivt understödda) för publicering på svensk mark finns i MFR:s Riktlinjer för god medicinsk forskning. I riktlinjer från Vetenskapsrådet sägs bland annat att forskare har en skyldighet att se till att de är oförhindrade att redovisa resultat av forskning som stöds av Vetenskapsrådet; och att offentliggörandet av resultaten inte får fördröjas av en annan finansiär längre än två månader, såvida inte en patentansökan planeras, då högst fyra månader gäller.

Hur man skall undvika att röja deltagares identitet vid publikation av ststistisk redogör SCB för i dokumentet Statistisk röjandekontroll.

Övriga frågor

Office of Research Integrity (USA) har föreslagit riktlinjer för hur tidskriftsredaktörer bör hantera påstått fusk i sin Managing Allegations of Scientific Misconduct. Riktlinjer för god referee sed inkluderas i Science Editors' Handbook (av European Association of Science Editors). Se här även COPEs Guidelines for retracting articles.

The Society for Neuroscience har sin egen Responsible Conduct Regarding Scientific Communication. Det finns även Ethical Guidelines to Publication of Chemical Research och Bioethics Publishing Guidelines.

Ibland vill försökspersoner/uppgiftslämnare dra sig ur ett forskningsprojekt och begär kanske att deras uppgifter inte publiceras. Juridiskt sett kan här forskaren hävda sin rätt genom att hänvisa till tryckfrihetsförordningen. Ur forskningens och etikens synpunkt är saken inte så enkel. Förtroendet för forskningen riskerar att undergrävas ifall allmänheten fruktar att deras rätt att avbryta försöket inskränks på detta sätt. Försökspersoner ställer upp frivilligt och bör inte tvingas delta i något de inte accepterar. Att själv kunna styra vilken information om en själv som görs tillgänglig för andra är vad en rätt till privatliv alls handlar om. För dokument som tar upp försökspersonens rätt se Forskning som involverar människor

Senast uppdaterad: 2014-09-22

Regler & riktlinjer

Se vidare

Reporting guidelines

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen