Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Farmaceutisk forskning, medicin-teknik och laboratoriearbete

Bild Farmaceutisk forskning, medicinteknik och laboratoriearbete

En rad viktiga regelverk finns för läkemedelsframställning. För det första bör nämnas OECDs Principer för god laboratoriesed (även kallade GLP, "Good Laboratory Practice"). De har godkänts av EU och har införts i Sverige (SFS 1991:93). Dessa principer gäller främst den prekliniska och toxikologiska dokumentationen. WHO har även de presenterat Good Clinical Laboratory Practice (GCLP) som möjliggör för laboratorier att säkerställa att "safety and efficacy data is repeatable, reliable, auditable and easily reconstructed in a research setting." 2004 utfärdade EU direktiv 2004/9 om tillsyn och kontroll avseende god laboratoriesed och direktiv 2004/10 om harmonisering av lagar och andra författningar om tillämpningen av principerna för god laboratoriesed och kontrollen av tillämpningen vid prov med kemiska ämnen. Läkemedel skall, för att kunna godkännas, även uppfylla Läkemedelsverkets föreskrifter om god tillverkningssed för läkemedel (även kallade GMP, "Good Manufacturing Practice"). De vilar på ett EU-direktiv (Kommissionens direktiv 2003/94/EG av den 8 oktober 2003). För fler GMP-anvisningar, se här.

Europeiska Unionen

Europeiska unionens direktiv och förordningar angående läkemedelsframställning är naturligtvis väsentliga. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel har styrt de senaste årens utveckling. Det har kompletterats av Kommissionens direktiv 2005/28/EG om fastställande av principer och detaljerade riktlinjer för god klinisk sed i fråga om prövningsläkemedel för humant bruk samt av krav för att få tillstånd till tillverkning eller import av sådana produkter. Kommissionens direktiv är införlivat i svensk rätt genom LVFS 2011:19. EMA har påbörjat ett arbete att implementera etiska standarder för kliniska försök i tredje-världen-länder och presenterat ett strategy paper: Acceptance of clinical trials conducted in third countries.

Sverige, GCP & EMA

I Sverige sker granskning i samband med klinisk prövning av läkemedel och kontroll av medicintekniska produkter av Läkemedelsverket. För varje prospektiv studie på försökspersoner eller patienter av en kemisk eller biologisk substans i syfte att klarlägga dess egenskaper som ett potentiellt läkemedel krävs att en ansökan om tillstånd lämnas in till Läkemedelsverket. Kliniska prövningar skall enligt den grundläggande förordningen LVFS 2011:19 ske i överensstämmelse med de senaste versionerna av Good Clinical Practice (GCP) och Helsingforsdeklarationen. GCP behandlar så gott som alla aspekter av experimentell verksamhet med särskild inriktning på ansökningsförfarandet till etisk kommitté. Vad är en klinisk prövning? Läkemedelsverket skriver;

"Varje undersökning som utförs på människor för att fastställa eller bekräfta de kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska effekterna av ett eller flera prövningsläkemedel, att identifiera biverkningar av ett eller flera prövningsläkemedel eller att studera absorption, distribution, metabolism och utsöndring av ett eller flera prövningsläkemedel, i syfte att säkerställa dessa läkemedels säkerhet eller effekt."

Utgivaren av GCP, International Conference On Harmonisation Of Technical Requirements For Registration Of Pharmaceuticals For Human Use (ICH), har vidare givit ut en rad kompletterande guidelines som rör aspekter på farmaceutisk kvalitetskontroll, säkerhet samt utförandet av kliniska läkemedelsstudier. I Europa ligger huvudansvaret på European Medicines Agency (EMA). Här finner du en sammanställning av riktlinjer från EMA.

För att harmonisera olika länders användning av GCP har både International Standardization Organization och Global Harmonization Task Force arbetat med standardiseringsregler. Även European Forum for Good Clinical Practice ger ut GCP-riktlinjer, t.ex. angående "Medical research for and with older people in Europe".

Alla läkemedel och medicintekniska produkter ska godkännas för användning av Läkemedelsverket i Sverige eller genom EMA i London. Se LVFS 2006:11. Säkerhet och effekt av läkemedel ska alltid baseras på kliniska prövningar som utförs av ansvarigt läkemedelsföretag. Undantaget är naturläkemedel och homepatika som kan hänvisa till beprövad erfarenhet. Vissa läkemedel kan även godkännas på licens, dvs. för en avgränsad tid och för specificerad grupp; t.ex. amfetamin för behandling av barn med diagnosen DAMP. Så kallade avancerade terapeutiska produkter (avser genterapi, somatisk cellterapi eller vävnadsteknisk produkt) måste dock alltid godkännas av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.

För läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer ska en miljöriskbedömning utföras enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Detta direktiv har för svensk del införlivats genom förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Läkemedelsverket har i föreskrifter och allmänna råd (LVFS 2004:10) om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer, satt upp tilläggskrav för kliniska prövningar av läkemedel som innebär ett avsiktligt införande av genetiskt modifierade organismer i miljön utan någon särskild inneslutning.

Mer om svenska lagar och föreskrifter

Grundläggande förordningar är Läkemedelslagen (som gäller både människa och djur), Läkemedelsförordningen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) samt lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584).

In vitro diagnostiska produkter som är avsedda för utvärdering av prestanda omfattas av de särskilda bestämmelserna i 4 § 2 i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:7) om in vitro diagnostiska produkter. Från arbetarskyddsstyrelsen (nuvarande Arbetsmiljöverket) finns föreskrifter för laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10) och för kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4). För samtliga föreskrifter från Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, bl.a. om mätosäkerhet och kalibrering, klicka här.

Första försök på människa & register över kliniska försök

2006 inträffade ett uppmärksammat försök med TGN1412 i London, en drog som skulle stimulera imunsystemet men som istället fick till effekt att inre organ slutade fungera på de sex personer som var de första att ta läkemedlet. Till följd av detta har EMA utarbetat en Guideline on strategies to identify and mitigate risks for first-inhuman clinical trials with investigational medicinal products.

WHO har på senare tid uppmanat alla forskningsinstitutioner och -bolag att fortsättningsvis registrera alla medicinska studier innefattande försök på människor, vare sig det rör patienter eller friska försökspersoner, hos International Clinical Trials Registry Platform. Det är ett initiativ som standardiserar hur information rörande medicinska studier offentliggörs, bl a genom att 20 viktiga aspekter publiceras vid studiens början. Se här även Ottawa statement: Principles for international registration of protocol information and results from human trials of health related interventions. Helsingforsdeklarationen kräver även den numera att kliniska studier registreras innan de första försökspersonerna rekryteras. Också de medicinska tidskrifterna har sådan registrering som ett villkor för att artiklar skall accepteras för publicering, vilket sker t ex på webbplatsen ClinicalTrials.gov.

EU har nu skapat ett sådant register. Det är de nationella läkemedelsmyndigheterna som har till uppgift att skicka data till en databas som heter EudraCT. När data inkommer, blir en del av dessa tillgängliga genom EU:s webbplats för registret över kliniska försök.

I USA gäller först och främst U.S. Department of Health and Human Services regelverk Regulations for the Protection of Human Subjects och U.S. Food and Drug Administrations regler.

Pharmacogenetik

Ett särskilt område utgör pharmacogenetiken, studiet av sambandet mellan genetik och läkemedelsrespons. Detta område faller naturligtvis under regler för forskning på människor och för genetisk forskning i allmänhet (inklusive regler för användandet av biobanker), men det har också utgivits riktlinjer speciellt för området. International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use - ICH startade arbetet med sin Definitions for Genomic Biomarkers, Pharmacogenomics, Pharmacogenetics, Genomic Data and Sample Coding Categories och EMA följde upp med Note for guidance on definitions for Genomic Biomarkers, Pharmacogenomics, Pharmacogenetics, Genomic Data and Sample Coding Categories. EMA, som är den centrala europeiska myndigheten har utgivit Reflection paper on the use of pharmacogenetics in the pharmacokinetic evaluation of medicinal products och Reflection Paper on Pharmacogenomic Samples, Testing and Data Handling.

Till de många organisationer som presenterat egna ställningstaganden hör Human Genome Organisation (HUGO Statement on Pharmacogenomics (PGx): Solidarity, Equity and Governance) och European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations - EFPIA (Pharmacogenetics in Medicinal Product Research and Development, Positon Paper). Se även Elements of informed consent for pharmacogenetic research; perspective of the pharmacogenetics working group. Pharmacogenetics Working Group är en frivillig sammanslutning av farmacevtiska bolag involverade i klinisk läkemedelsforskning och genotyping som genom att diskutera etiska, juridiska och sociala aspekter på pharmacogenetik önskar främja området.

Senast uppdaterad: 2013-07-14

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen