Forskning på djur
Användandet av djur i forskningen har de senaste åren blivit en av de viktigaste forskningsetiska frågorna. Å ena sidan är djurförsök viktiga för att t.ex. testa läkemedel så att de inte skadar människor. Å andra sidan menar många att vi har förpliktelser mot djuren och att vi inte kan låta dem lida för vår skull. Redan i Helsingforsdeklarationen sägs att medicinsk forskning skall respektera försöksdjurs välbefinnande. Hur det skall ske regleras i lagar, regler och frivilliga deklarationer från en rad håll. Det är inte bara själva försöket som kan vara moraliskt tveksamt: djuren föds upp under ibland besvärliga förhållanden, de transporteras sedan till forskningsinstitutioner för att förvaras under mer eller mindre goda former. Slutligen avlivas oftast djuret, vilket naturligtvis kan ske på skilda sätt. Det är således angeläget att säkerställa försöksdjurens situation ur många aspekter.
Djurförsök
Vad är ett djurförsök? Det är vad djuret används till som avgör huruvida något är ett djurförsök. Djurskyddslagens Kap. 1 § 4 beskriver vad som räknas som försök: när djur används för vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning (om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande), samt andra jämförliga ändamål. Med djurförsök avses också framställning av djur med förändrad arvsmassa, om gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används, samt, i de fall djur kan orsakas lidande, bevarande genom avel av en stam av djur med förändrad arvsmassa med bibehållande av djurens genetiska egenskaper.
Med försöksdjur avses enligt djurskyddslagens första paragraf djur som används i djurförsök eller som avses användas i djurförsök eller som har använts eller avsetts användas. De slags djur som föranleder etisk prövning är däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och bläckfiskar.
Djurförsöksetisk prövning
I Sverige är det först och främst djurskyddsförordningen och djurskyddslagen som reglerar frågor kring djurförsök (samt Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur - SJVFS 2019:9). Det finns även Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar på djur - HSLF-FS 2016:78.
Hur sker prövningen av forskning som inbegriper djurförsök? Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet vars sekretariat är placerade vid domstolar. Prövningen skall enbart göras från en etisk utgångspunkt och således är t.ex. ekonomiska aspekter irrelevanta. Nämndernas beslut är bindande men kan överklagas. För mer information se Djurförsök.info som informerar mer utförligt. Det har även inrättats en central djurförsöksetisk nämnd till vilken forskare kan överklaga och som även i efterhand kan pröva genomförda djurförsök.
Vid prövningen av ett ärende ska nämnden väga försökets betydelse mot lidandet för djuret. Nämnden får bifalla en ansökan om djurförsök endast om en sådan användning kan anses angelägen från allmän synpunkt och förutsättningarna i 7 kapitlet § 1 är uppfyllda, dvs om det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur ('replacement'), om så få djur som möjligt används ('reduction'), och om djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt ('refinement'). Tillsammans brukar dessa tre krav betcknas som de tre 'r:en'. Etiskt godkännande får inte ges för djurförsök som medför svårt lidande som sannolikt kommer att bli långvarigt och som inte kan lindras (säger förordningen).
Forskare ska i sina projekt ha tydliga och förutsägbara kriterier när avbrytningspunkten nås i ett försök. Avbrytningspunkten utpekar var gränsen går för vilket lidande för djuret som kan accepteras i ett försök. När ett djur når denna gräns och orsaken inte kan undanröjas, ska djuret snarast avlivas (se här vidare OECD:s Guidance document).
Forskning på djur får inte påbörjas utan att forskare har genomgången utbildning i försöksdjurshantering. På varje anläggning för försöksdjur ska det dessutom finnas ett djurskyddsorgan som ska arbeta med att främja djurens välfärd med fokus på att minska, förfina och ersätta djurförsök.
Stöd och råd till forskare
Sveriges 3R-center är en samlande arena för kunskap och drivkraft när det handlar om att ersätta, minska och förfina djurförsök i Sverige. 3R-centret arbetar på uppdrag av Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, och ska bland annat ge stöd till svenska forskare när det gäller 3R.
Mer information om Sveriges 3R-center hittar du på deras webbplats:
www.jordbruksverket.se/3R
Internationella regler
Sverige är förbundet att följa två internationella bestämmelser om djurförsök. Vi har 1988 ratificerat Europarådskonventionen med tillägg om skydd av ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål, som bl.a. reglerar när djurförsök är tillåtna och när de skall anmälas till ansvarig myndighet.
Europeiska unionen har ett flertal föreskrifter om djurförsök, främst Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamålVidare ges i Kommissionens rekommendation av den 18 juni 2007 riktlinjer för hållande och skötsel av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål, med bl a anvisningar om de fysiska anläggningarna, miljö och klimatreglering, utbildning, djurskötsel, human avlivning samt en mängd artspecifika riktlinjer för skilda arter.
- ARRIVE guidelines 2.0: Updated guidelines for reporting animal research
- ECVAM search guide: Good search practice on animal alternatives
- Nordic Consortium for Laboratory Animal Science Education and Training
- Hemsidan för European Animal Research Association
- Final Opinion on The need for non-human primates in biomedical research, production and testing of products and devices (Scientific Committee on Health Environmental and Emerging Risks, EU)
- UN Convention on animal health and protection